Koloniområdet Fredriksdal Östra grundlades 1937 liksom sin granne Fredriksdal västra. Föreningarna hade sitt ursprung i koloniområdet Farmen som låg på Stattena. Koloniområdet har Fredriksdals museer & trädgårdar som granne åt sydöst, i nordost slickar Lägervägen föreningens nordöstra gräns. I väster ligger Oscar Trapps väg som angränsar mot Koloniföreningen Fredriksdal västra. Området ligger inom detaljplan där området är angivet som koloniområde. Området ligger på mark som donerades till staden av Gisela Trapp redan 1918 ”till förmån för farmarlotter för självhushåll”.

Området är ett av de mindre. Marken är plan. På en områdeskarta från 1935 finns ett förslag på indelningen av kolonilotterna. Denna karta stämmer i stort med hur det ser ut idag, även om området har skurits av en del. Kolonistugor som vetter mot Fredriksdal skulle byggas i kioskmodell med pulpettak i funktionalistisk stil. Området karaktäriseras de raka gångarna och plana marken och både nya och gamla hus i trädgårdarna.

Kulturhistoriskt värde Koloniträdgården har funnits sedan 1930-talet och områdesplanen ritades antagligen upp av stadsträdgårdsmästare Victor Anjou med raka gångar och fasta placeringar för stuga och planteringar på tomten. Enhetliga låga klippta ligusterhäckar eller låga staket runt tomterna. På området finns både stugor som flyttades hit från äldre områden och stugor som har förts upp efter 1937.

Speciella kolonistugor i kioskmodell byggdes på lotterna som vetter mot Fredriksdals trädgårdar.

 

Koloni Historik

Idén till koloniträdgårdar kom från Tyskland i slutet av 1800-talet för att sprida sig till vidare till Danmark och Sverige. Tanken med trädgårdarna var från början att odlingslotten skulle göra det möjligt att odla sina egna grönsaker till hushållet. De var till för de som bodde trångt i staden och inte hade råd att skaffa ett sommarnöje. Speciellt i kristider har de haft en betydelse för hushållsekonomin, då man förutom odlat grönsaker, har haft fruktträd och bärbuskar även haft bikupor och fött upp kaniner. Arrendet var inte högre än att även fattigare folk skulle ha råd att hyra en lott. Redan i begynnelsen blev även trädgårdarna brukade som ett helgnöje, som en plats där odlarna kunde sköta sin egen lott i gemenskap med andra brukare. Koloniområden har anlagts i stadens utkanter på mark som en koloniförening arrenderat av kommunen. Områdena ritades många gånger upp av stadsträdgårdsmästaren, som delade upp ytan i allmänning, kvarter och lotter. Varje lott var i sin tur strikt indelad i nytto- och en prydnadsdel. Byggnaderna på tomten var från början småskaliga. Föreningsmedlemmarna utförde mycket arbete med anläggandet av marken med gångar och allmänna ytor. Tillsammans byggde de även gemensamhetslokaler och staket. I vissa fall hjälpte även staden till att anlägga och underhålla de första åren. Koloniträdgårdar har i de flesta fall inte varit tänkta att vara permanenta områden, utan har fått ge vika för nybyggnation när staden krävt så. De områden som en gång fanns i stadens utkant har idag blivit mer centrala delar i och med att staden växt.